Familien Brudvik
Brudvik, Grønvold, Røedvang, Bjørkelund, Nygård, Edvardsen, Sørensen, Hansen, Pedersen
Notater
Treff 751 til 800 av 931
| # | Notater | Linket til |
|---|---|---|
| 751 | Paul var en mann som satt godt i det. Han eide blant annet et sølvbelte med 22 firkantede og 4 runde sølvplater. Beltet var vedsatt til 8 daler, samme verdi som 3 kuer. Paul prøvde å drive inn penger fra Margrete Hansdatter, Kvalesund - penger hun ikke hadde. Margreta tok Paul for retten i 1718 av den grunn at han hadde trappet opp på dørstokken hjem til henne, og "overfalt" henne med bannskap og utskjelling. Paul fikk saken kastet da han mente at den var lagt frem ulovelig ved at lennsmann hadde stevnet ham en søndagsmorgen før solen sto opp, og bare 10 dager før tinget var satt. Lennsmannen måtte vedkjenne seg dette, og saken ble lagt død. | Haugland, Paul Olsen (I2515)
|
| 752 | Peder giftet seg med Margrete Eliasdatter, datter av prest Elias Andersen Schonevig og Elisabet Lauritsdatter, ca 1683. Ekteskapet endte i skilsmisse. (Margrete Eliasdatter ble født ca 1658 på Skånevik prestegard, Hordaland og døde i 1711 på Linga (Storelinga), Strandebarm, Hordaland.) Peder hadde et forhold med Inga Fartegnsdatter, datter av Fartegn Olsen Tveit og Signi Tormodsdatter. (Inga Fartegnsdatter ble født i 1671 på Tveit (indre), Strandebarm, Hordaland.) Peder hadde et forhold med Siri Larsdatter. Peder giftet seg deretter med Herborg Hallsteinsdatter, datter av Hallstein Aslaksen Røen og Ukjent, i 1712. (Herborg Hallsteinsdatter ble født på Røå (Røen), Strandebarm, Hordaland og døde i 1740.) | Ivarhus, Peder Rasmussen (I549)
|
| 753 | Pensjon på grunn av alder, var da 65 år gammel. | Olufsen Svingen, Olaf (I156)
|
| 754 | Pensjonert i 1994. | Markhus, Brigader Lars Olai Bauge (I116)
|
| 755 | Peritonitis (Bukhinnebetennelse) | Karlberg, Emma Katharina Eriksdotter (I20778)
|
| 756 | Pige og inderst Eli Christoffersdatter Lille Ringsakereie og dreng Syver Christiansen Præstegaarden. Begges 1.ste leiermaal. Faddere Ole Olsen Rosenborg og Anne Larsdatter Bækkelund. Lars Olsen ibid og Johanne Larsdr. Præstegaarden. Iver Monsen ibid. | Lilleringsakereie, Kristian Syversen (I1094)
|
| 757 | Plass: J01/08/11446 | Andersen, Dagny Alfilde Therese (I1808)
|
| 758 | Plass: J01/08/11446 | Hansen, Einar (I1807)
|
| 759 | Plass: Sagviki | Furhovda, Aslak Abelsen (I2032)
|
| 760 | Plass: Sagviki | Furhovda, Lars Abelsen (I2040)
|
| 761 | Plot C, Row 37, Grave 20 | Vevle, Lloyd Oliver (I6413)
|
| 762 | Plutselig død: ".. af en hidsig feber". | Pavels, Peder (I21554)
|
| 763 | Povel | Glad, Hr. Paul Hansen (I7011)
|
| 764 | PRÄSTSLÄKTEN LECHANDERfrån Lekåsa socken, Västergötland Släkten Lechander sägs härstamma från Jonas Laurentii, kyrkoherde i Lekåsa från senast 1582 till senast 1603. Det är en sonson till honom som uppger att han är stamfadern. Vad namnet Lechander kommer ifrån är inte så svårt att förstå. Jonas var närvarande vid Uppsala möte 1593 och han skrev under mötets beslut om att avskaffa "Röda boken". Detta innebar slutet för Johan III:s katolsk inspirerande liturgi och reformationen hade vunnit. Alla Jonas fem kända söner blev präster och hans fyra döttrar gifte sig med präster. Av sönerna var åtminstone tre gifta med prästdöttrar. En av hans söner (Nils) blev också kyrkoherde i Lekåsa, likaså Nils son Abraham. Två av Abrahams söner blev komministrar i Lekåsa. På så sätt har fyra generationer Lechander varit präster där. Jag har 34 kända barnbarn till Jonas Laurentii, 17 pojkar och 17 flickor. Av pojkarna blev 11 st präster och av flickorna gifte sig 11 stycken med präster. Även bland barnbarnsbarnen finns det många präster. 20 st pojkar prästvigdes av 44 st kända och bland de 39 flickorna gifte sig 18 st med präster. Och de allra flesta var verksamma i Västergötland. Det kan finnas en ännu högre andel präster av dessa, eftersom en dels öden är okända för mig. Naturligtvis kan det också finnas fler barnbarn och barnbarnsbarn än jag känner till. Flera av pojkarna gifte sig också med prästdöttrar. I de följande generationer finns det också mycket präster. Bland dem kan nämnas: Göteborgsbiskopen Gustaf Björck d 1888, Skarabiskopen Sven Danell d 1981 och den västgötska väckelseprästen Mårten Landahl d 1858. Flera medlemmar av släkten verkade ha ett häftigt och våldsamt lynne. Kyrkoherde Jonas Lechander i Vedum (barnbarn) blev 1681 anmäld till domkapitlet i Skara efter att ha misshandlat en regementspastor vid en begravning (ur Vedumsbygden). Kusinen Abraham Lechander, kyrkoherde i Lekåsa, var flera gånger anklagad i konsistorium bl.a. för slagsmål och för att han hade sammanvigt en frälsekvinna med en ofrälse man, (kvinnans bror protesterade). Abraham klarade sig undan avsättning vid alla tillfällen, men fick ibland betala böter. Hans son Nils hade det besvärligt. först hade han svårt att ta sin prästexamen, sedan fick han förmaning att läsa sina predikningar mer utantill. 1714 fick han lämna över komministertjänsten till sin bror Johan p.g.a. att han blivit blind året före. Han skulle få behålla underhåll till sin död, men miste detta när han sammanvigt en kvinna innan hon var skild från sin förre man. Abrahams bror Johannes hade också problem. Han lämnade plötsligt sin tjänst som komminister och bodde några år på annan ort. där blev han helt utplundrad under danska fejden och hölls några veckor i fångenskap. 1676 kom han som komminister till larv. Där fick familjen med många små barn först bo på nåder i en bod innan de fick ett boställe. Det finns fler medlemmar av släkten som utmärkt sig negativt, blivit avsatta, verkat fått sinnessjukdom o.s.v. men det får räcka med dessa. Andra gick det bättre för: t.ex. Jonas Laurentii son Lars Lechander som promoverades till magister i Vittenberg och med tiden blev domprost i Skara och hans bror son Nils Lechander i Sunnersberg som blev kontraktsprost och riksdagsledamot. Nils dog 1726 "sedan han i 42 år med utmärkt nit och verksamhet förestått Sunnersbergs församling". Det tros att namnet Lechander dog ut med den siste manlige i rakt nedstigande led i mitten av 1700-talet. Men om detta stämmer är osäkert eftersom inte alla grenar är följda. Ev. flyttade en gren till Finland. I vilket fall som helst så har släkten spridits runt om i Västergötland genom släktens döttrar.Källor: - Warholm Skara Stifts herdaminne - Hilding Johanssons böcker Vedumsbygden, Bitternabygden och Barne-Åsaka då och nu - Alexander Gustavsson En västgötsk prästsläkt ur Västgötajul 1952 - Släktforskaren Ingemar Hagman, JönköpingSidorna är konstruerad av Gerd Johansson, med en hel del hjälp av sönerna Jacob och Linus under sommaren och hösten 2000. | Lechander, Jonas Laurentii (I790)
|
| 765 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Familie: K.A. Brudvik / C.S. Røedvang (F1)
|
| 766 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Grønvold, T. (I20661)
|
| 767 | Presten har notert ned "Ingjeld" - altså hva han har hørt de har sagt, og ikke det som faktisk er navnet "Engel". | Hisdalen, Engel Mikkelsen (I1571)
|
| 768 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Brudvik, E. (I20373)
|
| 769 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Brudvik, J.R. (I9501)
|
| 770 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Familie: Jarle Brudvik / B.M. Nygård (F2)
|
| 771 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Brudvik, M. (I15504)
|
| 772 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Røedvang, C.S. (I2)
|
| 773 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Strøm, T.F. (I2854)
|
| 774 | Registrert under Lillian Erichsrud i Norske dødsoversikter. | Engelsen, Herta Alice "Lillan" (I22007)
|
| 775 | RESI: Ingen barn (neppe g.m. noen 'Fru Bielche' ?) OCCU: Riksforst., Ridder, Norsk Riksråd (1458). Drottsete OCCU: Høvedsmann og Fehirde (for Chr.I) på kongsg. i Bergen BIRT: ABT 1420, 'Herr Jon Smør' (skrev seg ikke til Hatteberg) DEAT: Aug 1483, Druknet ved Tønsberg (neppe g.m. Ingebj. Ulvh.d Smør) | Smør, Jon Svalesen (I662)
|
| 776 | RESI: Nevnt 1397-1434 OCCU: Ridder og Riksråd BIRT: ABT 1384, (før 1391) Bergen BAPT: (Smør ?) til Hatteberg (som kona Sigrid fikk i 1412) DEAT: 1442, Bergen, HO | Smør, Svale Jonsen (I658)
|
| 777 | RESI: Nevnt 1476. Arvet Hatteberg ca. 1442. BIRT: ABT 1410, (annen mor enn Sigrid?) DEAT: AFTER 1485 | Smør, Bodil Svalesdatter (I661)
|
| 778 | Rev. J. H. Myrwang | Anderson, Viola Berless (I6813)
|
| 779 | Russisk forfatter, av mange regnet som Russlands største dikter og grunnlegger av den moderne russiske litteratur. Pusjkin var banebrytende med sin bruk av folkelig språk i verkene sine, og han la grunnen for en ny fortellerteknikk som blandet drama, romantikk og satire, og som siden har vært et karakteristisk trekk for russiske forfattere og russisk litteratur. Da tsaren tildelte Pusjkin den laveste rangen i hoffet ble poeten sint. At tittelen ble tildelt ham i den hensikt at hans kone skulle kunne komme inn på hoffball trodde han ikke på, og så det heller som en måte å fornedre ham. På grunn av rykter om at hans kone skulle ha hatt et forhold med Georges d'Anthès, så Pusjkin sitt omdømme så truet at han utfordret den påståtte elskeren til en pistolduell i 1837. Begge ble såret i duellen, og Pusjkin døde to dager senere av skadene. | Pushkin, Alexander Sergeyevich (I1283)
|
| 780 | S/N: 20653538 | Engh, John William (I5312)
|
| 781 | S/N: 36298231 | Engh, John William (I5312)
|
| 782 | Minst en nålevende eller privat person er linket til dette notatet. Detaljer ikke tilgjengelig. | Familie: John Nygård / T. Bustgård (F863)
|
| 783 | Sandviken Kirke | Henriksen, Sølvi Ragnhild (I19861)
|
| 784 | Segna seier at den første mannen i Måge heitte Bale og budde i Balarhaug. Han åtte frå Edna i sør til Fossåna i nord og hadde Ase til støl. Det er ikkje utenkjeleg at namnet Balarhaug er minne om ein som er hauglagd der. Det andre høver på dei stormennene som budde i Måge i mellomalderen. Det eldste me veit om eigedomstilhøva i Måge er at brørne Ivar, Brynjulv og Salamon Vikingsøner måndagen etter påskedag 1436 heldt skifte etter far sin, Viking Ormson, og delte då Måge som var hans odelsjord, mellom seg. Til Måge låg då både Edna, Kvitno, åse og Lindvik (DN. I, 753). Ved dette odelsskiftet fekk Salamon og Viking kvar sin halvpart av Måge, og det er vel då Måge har vorte to tun. Det går nær hundre år før me atter får kjennskap til folket i Måge. I 1521 er Torbjørn, Trond, Lars og Tormod Måge oppførde. Men det er knapt tale om meir enn to bruk den tid. Torbjørn synest å vera største eigaren, og at han eller kona er av den gamle Måge-ætta er det ingen grunn til á tvila på. Ein meiner at han har hatt tre døtrer: Ei gift med Lars Havtorson, som må vera den Lars som er oppførd i 1521, den andre med Jon Ivarson Børve og den tredje med Sæbjørn Toreson Talje, og det ser ut til at dei har skift jordeiga etter Torbjørn. I 1615 eig Torbjørn Børve, Svein Måge og Lars Måge 2 lp. 1 pd. smør, 1 hud, 1 bukksk., 31/z lp. salt, eller omlag halve Måge. Den andre halvparten er på utanbygds hender, såleis åtte Halldor Randa i Ryfylke 1 lp. 12 mrk. smør i Måge. I 1647 eig Jon Børve 11/z lp. 1 pd. 4 mrk. smør, 1 hud og 2 lp. salt, Johannes Eike i Vats eig 1 lp. smør, 1 hud, Anna Bleie eig 8 mrk. smør, 2 lp. salt. Brukarane sjølve eig resten: Isak 1/z lp. 10 mrk. smør, 2 lp. salt, Ola og brorborna hans 1 pd. 6 mrk. smør, 11/z lp. salt. I 1661 eig Torbjørn Børve omlag 2 lp. smør, Mattis Kvalnes 102/3 mrk. smør, Ivar Bleie lO 2/3 mrk. smør, medan 20 mrk. smør i mellomtida er vorte krongods (Bergenhus), truleg pantsett for skatt i den vanskelege tida. Resten eig «unge» Ola og Isak Måge sjølve. Måge har såleis alltid vore det dei kallar «bondegods», og då kan ein og gå ut frå at det er odelsgods etter den gamle Måge-ætta, som er vorte oppdelt ved arvskifte. Olav Kolltveit Odda Ullensvang og Kinsarvik i gamal og ny tid B IV _ I_Ullensvang s. 177_178 | Ormson, Viking (I645)
|
| 785 | Selv om alle offisielle dokumenter viser Andreas Johan som fornavn, er han i følge familie alltid vært kjent som bare Johan Brudvik. Det er også det som står skrevet på gravstøtten hans. | Brudvik, Andreas Johan Olsen (I1619)
|
| 786 | Senere flyttet til Kvinnherad. | Bildt, Karen Knutsdatter (I1263)
|
| 787 | Senere flyttet til Kvinnherad. | Mowat, Admiral Axel Andersen (I1258)
|
| 788 | Sissel giftet seg med Omund Sverkesen Linga, sønn av Sverke Olsen Berge og Anna Andersdatter, i 1740. (Omund Sverkesen Linga ble født i 1713 på Berge, Strandebarm, Hordaland og døde i 1765 på Storefosse, Strandebarm, Hordaland.) | Pedersdatter, Sissel (I605)
|
| 789 | Skarlagensfeber | Ingebrigtsen, Ingebrigt Nicolai (I6296)
|
| 790 | Skarlagensfeber | Bohlin, Johan Johanson (I5305)
|
| 791 | Skifte: Dato 27. mai 1795, enkemann Peder Balchen og barn Hans Balchen, gift, i Bergen, Poul Christian B., observationsbetient ved Toldboeden i København, gift, Jens Balchen, Procurator i Bergen, Ludvig Balchen, styrmann, Susanne Balchen, 23, ugift, i Bergen og Anna Catharina Balchen, 19 år, hjemme hos faren. | Glad, Ellen Hansdatter (I7048)
|
| 792 | Skrives Qvitingen fra gammelt av. | Kvitingen, Kristi Mikkelsdatter (I502)
|
| 793 | Skussmål fra presten: En meget flink og bra konfirmant. | Rørkoll, Othilie Josefine Jensdatter (I2244)
|
| 794 | Slag | Lunde, Dorthea Berntsdatter (I4587)
|
| 795 | Slag | Luth, Jens August Eilertsen (I11374)
|
| 796 | Snakker lappisk, norsk og kvænsk | Strømmen, Thomas Thomassen (I5019)
|
| 797 | Som lønn for god tjeneste fikk han Lister Len som betaling for hans arbeid. Han fikk da sitt adelsskap stadfestet på nytt, og fikk navnet endret til Galtung. Galtung-navnet ble da for første gangen brukt i yngre Galtung-slekt. Han gjenopptok samtidig det gamle familievåpenet som hans forfedre hadde benyttet. | Galtung, Lauritz Lauritsson (I1271)
|
| 798 | Som student var han med og forsvarte København i 1659. Senere ble han fullmektig hos baron Rosenkratz før han bosatte seg på Grindheim i Etne. Han hadde en større del av gården på Grindheim, Etne, Hordaland fra ca. 1693 til 1706. På grunn av gjeldsproblemer rømte han i 1706 til Bergen og videre til København. | Pedersen, Sr. Jørgen (I562)
|
| 799 | Søkte om benådning for piratdrift - noe som ble innvilget. Gjorde rask karriere og han er den første i skrevne kilder som er utnevnt til en stilling som admiral. Derfor blir han ofte kalt Norges første admiral. | Trondson, Kristoffer (I7645)
|
| 800 | Søsteren Lilly Marie Eriksen er oppført som enearving. | Eriksen, Konrad Andreas (I3024)
|