| Notater |
- PRÄSTSLÄKTEN LECHANDERfrån Lekåsa socken, Västergötland
Släkten Lechander sägs härstamma från Jonas Laurentii, kyrkoherde i Lekåsa från senast 1582 till senast 1603. Det är en sonson till honom som uppger att han är stamfadern. Vad namnet Lechander kommer ifrån är inte så svårt att förstå. Jonas var närvarande vid Uppsala möte 1593 och han skrev under mötets beslut om att avskaffa "Röda boken". Detta innebar slutet för Johan III:s katolsk inspirerande liturgi och reformationen hade vunnit. Alla Jonas fem kända söner blev präster och hans fyra döttrar gifte sig med präster. Av sönerna var åtminstone tre gifta med prästdöttrar.
En av hans söner (Nils) blev också kyrkoherde i Lekåsa, likaså Nils son Abraham. Två av Abrahams söner blev komministrar i Lekåsa. På så sätt har fyra generationer Lechander varit präster där. Jag har 34 kända barnbarn till Jonas Laurentii, 17 pojkar och 17 flickor. Av pojkarna blev 11 st präster och av flickorna gifte sig 11 stycken med präster. Även bland barnbarnsbarnen finns det många präster. 20 st pojkar prästvigdes av 44 st kända och bland de 39 flickorna gifte sig 18 st med präster. Och de allra flesta var verksamma i Västergötland.
Det kan finnas en ännu högre andel präster av dessa, eftersom en dels öden är okända för mig. Naturligtvis kan det också finnas fler barnbarn och barnbarnsbarn än jag känner till. Flera av pojkarna gifte sig också med prästdöttrar. I de följande generationer finns det också mycket präster. Bland dem kan nämnas: Göteborgsbiskopen Gustaf Björck d 1888, Skarabiskopen Sven Danell d 1981 och den västgötska väckelseprästen Mårten Landahl d 1858.
Flera medlemmar av släkten verkade ha ett häftigt och våldsamt lynne. Kyrkoherde Jonas Lechander i Vedum (barnbarn) blev 1681 anmäld till domkapitlet i Skara efter att ha misshandlat en regementspastor vid en begravning (ur Vedumsbygden).
Kusinen Abraham Lechander, kyrkoherde i Lekåsa, var flera gånger anklagad i konsistorium bl.a. för slagsmål och för att han hade sammanvigt en frälsekvinna med en ofrälse man, (kvinnans bror protesterade).
Abraham klarade sig undan avsättning vid alla tillfällen, men fick ibland betala böter. Hans son Nils hade det besvärligt. först hade han svårt att ta sin prästexamen, sedan fick han förmaning att läsa sina predikningar mer utantill. 1714 fick han lämna över komministertjänsten till sin bror Johan p.g.a. att han blivit blind året före. Han skulle få behålla underhåll till sin död, men miste detta när han sammanvigt en kvinna innan hon var skild från sin förre man.
Abrahams bror Johannes hade också problem. Han lämnade plötsligt sin tjänst som komminister och bodde några år på annan ort. där blev han helt utplundrad under danska fejden och hölls några veckor i fångenskap. 1676 kom han som komminister till larv. Där fick familjen med många små barn först bo på nåder i en bod innan de fick ett boställe. Det finns fler medlemmar av släkten som utmärkt sig negativt, blivit avsatta, verkat fått sinnessjukdom o.s.v. men det får räcka med dessa.
Andra gick det bättre för: t.ex. Jonas Laurentii son Lars Lechander som promoverades till magister i Vittenberg och med tiden blev domprost i Skara och hans bror son Nils Lechander i Sunnersberg som blev kontraktsprost och riksdagsledamot. Nils dog 1726 "sedan han i 42 år med utmärkt nit och verksamhet förestått Sunnersbergs församling".
Det tros att namnet Lechander dog ut med den siste manlige i rakt nedstigande led i mitten av 1700-talet. Men om detta stämmer är osäkert eftersom inte alla grenar är följda. Ev. flyttade en gren till Finland. I vilket fall som helst så har släkten spridits runt om i Västergötland genom släktens döttrar.Källor: - Warholm Skara Stifts herdaminne - Hilding Johanssons böcker Vedumsbygden, Bitternabygden och Barne-Åsaka då och nu - Alexander Gustavsson En västgötsk prästsläkt ur Västgötajul 1952 - Släktforskaren Ingemar Hagman, JönköpingSidorna är konstruerad av Gerd Johansson, med en hel del hjälp av sönerna Jacob och Linus under sommaren och hösten 2000.
|
Ca 1540 - Ca 1620 (~ 80 år)
